Enorma vita sparrisar — Gastronaut Adventures
Recipes from Twitter
0 @gastronautadv, förrätt, parmesan, sparris, svenska 
Add to favorites
@gastronautadv posted: Enorma vita sparrisar med brynt smör, rostade hasselnötter, citronzest och parmesan
Mjuka, nästan smöriga vita sparrisar med en brynt, nötig touch och fräschör från citron och ängssyra borde alla få uppleva!
Vår och försommar – sparristider!
Vad kan mäta sig med mjälla, nyskördade gröna stänglar, grillade och serverade med nötig olivolja, havssalt och flagad parmesan? Eller kanske lätt kokta med pocherat ägg och en stadig klick hollandaise?
Det skulle vara de vita sparrisarna i så fall!
Jag har i alla år varit en stark förespråkare av de gröna vännerna och ratat de vita, kanske mest pga tråkiga burkbaserade upplevelser i sallader och dylikt. Men de inlagda små trådiga sparrisarna har väldigt lite med vad sparris KAN vara, att göra.
Tidigt förra sommaren var jag en sväng i Visby och stannade till på Gamla Masters för att äta. Där fick jag en laddning enorma vita sparrisar som smakade helt gudomligt!
I går var det dags igen, efter en alldeles för lång väntan.
Jag hade varit på Sorunda, detta tempel för frukt och grönt, och handlat häromdagen och fick då syn på monstruöst stora vita sparrisar. Vilka pjäser! Sådana fick det bli.
Jag kokte dem i välsaltat vatten (2tsk/liter vatten), saften av en halv citron och en gnutta socker. Vad sockret egentligen tillför vet jag inte, men så stod det i receptet och vem är jag att bråka om det?
Under tiden rostade jag en handfull fina, vita hasselnötter (dvs utan det bruna pappriga skalet de har på sig) i en torr panna och brynte en bra klick smör i en liten kastrull. Sedan krossade jag de brynta nötterna grovt, kanske 2-3 delar per nöt, vände ner dem i det brynta smöret och tillsatte det rivna skalet av en halv citron. En ljuvlig doft av citron spred sig över rummet när de landade i det bruna smöret i kastrullen.
När allt var klart och sparrisarna var lagom mjuka tog jag upp dem, lät dem rinna av ordentligt och serverade dem sedan tre och tre, skedade gott om nötter och smör över dem samt hyvlade lite parmesan över hela anrättningen. På toppen lade jag några blad ängssyra, vars syra bröt fint mot nötigheten och det feta.
De tre sparrisarna var så stora att de hade gått att servera som någonting mitt emellan en ordentlig förrätt och en hel middag. En ganska stadig lunch hade det varit hur som helst.
Mjuka, nästan smöriga vita sparrisar med en brynt, nötig touch och fräschör från citron och ängssyra borde alla få uppleva! Glädje på en tallrik!
http://www.gastronautadventures.com/sv/blog/view/huge_white_asparagus
